Gröna plantor behöver vatten


Botanik
Text: Karl Nilsson Bilder: Samsung Galaxy och Internet
Fotosyntes behöver vatten
Växterna genomför en biokemisk process som förbrukar koldioxid och vatten samt ljusenergi från solen, men avger syre (O2) och binder upp energin i kolföreningar. Wikipedia anger följande formel för fotosyntes:

6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Hela tiden behöver växternas celler lagom kvantiteter vatten.

Vatten existerar
Om man bortser från ökenområden såsom t.ex. Sahara och Gobi, finns tillgångar på vatten världen över genom nederbörd av regn och snö. I Östersjöområdet är tillgången på vatten relativt god (även under torrperioder) genom vatten i diken och åar samt eutrofiska insjöar runt om i landskapet. Även snösmältning tillför grundvatten som bibehåller fuktighet nere i jorden. Stora sjöar som Mälaren och Vänern, samt hav såsom Östersjön och Nordatlanten kondenserar upp vatten vilket kan falla som nederbörd.

Nyanserad bevattning
Utsagor av typen ”Alla växter behöver vatten” kan nyanseras. Vissa växter behöver mycket vatten, andra lite. Volymkontrollen på TV/Stereo kan illustreras med en rätvinklig triangel från min till max. Kaktusar och suckulenter kan klara sig med måttlig bevattning.

Vattenficus ficus pumila är mer vattenkrävande (och tycker inte om uttorkning). Vassarter kan t.o.m. växa ute i vatten. Akvarieväxter växer under vattenytan ihop med alger. Flertalet krukväxter tycker om lagom bevattning; inte överdrivet mycket men bevattning bör inte utebli heller. En del arter såsom Pepromia och Zamiakalla prefererar torrare bevattning. Kaktusar och suckulenter föredrar måttlig bevattning. En välskött High chaparall euphorbia trigona kan bli flera meter hög trots försiktig bevattning och vassar kan också nå flera meters höjd då rotsystemen står i sjövatten. Likheten är höjden på växten. Skillnaden är vattenhalten för rotsystem, från lite vatten till mycket sjövatten    1.

Gödsel är nyttigt
Utöver vatten är gödsel en veritabel läckerhet för växternas rotsystem. Konstgödsel brukar innehålla kväve, fosfor och kalium.

Naturens egen gödsel kan innehålla kolföreningar som blir nya byggklossar i växternas fotosyntes. Diarrévälling (=vatten + gödsel) skapar välfärd. Växterna blir gröna och välmående med näringsvatten. Inom jordbruk avdelar lantbrukaren tid och arbete för att sprida gödsel samt konstgödsel på åkrarna för att få högre avkastning. Växternas blad blir grönare med gödsling. Även insekter, maskar och mikroorganismer kan konsumera energi i gödsel. Insekter och djur som äter spillning kallas för koprofager2. En del skalbaggar och flugor bygger bo i gödsel, samt lägger larvägg. Inuti gödsel kan anaerob3 nedbrytning förekomma som inte involverar syre men avger värmeenergi. Gödsel motsvarar pengar. I välsorterade plantskolor kan man köpa säckar förpackade med näringsgödsel. Många växtbutiker säljer flaskor och tuber med näringsvatten som kan tillsättas vid bevattning

Flodhästar gödslar i vattnet

Flodhästen är en voluminös storgödslare, som kan sprida ut dynga även i flodvattnet. På Youtube kan du se att flodhästen vispar gödsel i vattnet, tillsammans med krokodiler. Den använder sin svans. Även fåglar kan sätta sig på flodhästen. Flodhäst heter kiboko på swahili, lebeer på wolof och gumare på amhariska.

Reservation:
Då artikelförfattaren saknar alla sina böcker inklusive delmängd  afrikanska och semitiska språk är ordet för flodhäst (eng. hippos eller hippopotamus) endast översatt till swahili, wolof och amhariska. Översättningen är gjord med Google översätt samt Lexilogos wolof dictionary online.

1.Bokföring enligt både likheter och negationer såsom mängdförhållande inom biologi. Däremot inom Q. Ekonomi och näringsväsen används likhets- eller balansfunktionen 1+2=3 enligt kausallagen om orsak och verkan.
2. κοπριά – från grekiska gödsel, exkrement. –fagi att äta.
3. Anaerob från grekiska = utan syre.

LE MONDE FRANCOPHONE
Resumé: Les plantes ont besoin d’eau. La pluie et la neige apportent de l’eau. Vous pouvez également ajouter des nutriments et des engrais aux plantes. En Afrique, l’hippopotame se fertilise directement dans l’eau.


Ekollon kan motsvara tvillingar


Botanik
Text: Karl Nilsson Bilder: Samsung Galaxy och Internet
Ekar producerar ekollon
Ekarna släpper ekollon en masse (fr. i stort antal) frampå hösten, men själva tillväxten av ekollon sker under sommarmånaderna. I Sverige finns flera arter av ek såsom t.ex. skogsek quercus robur, bergek Quercus petraea, kärrek Quercus palustris, turkisk ek Quercus cerris, rödek Quercus rubra från Amerika. Eken är ett av de hårdaste trädslagen jämfört med salix arter såsom knäckepil vilka lätt kan brytas av lite kraft. Olika arter av ek producerar olika form och storlek på ekollon. En del ekollon blir stora medan andra kan producera små ekollon. Om ekollon hamnar nere i jorden börjar det växa nya ekplantor. Formen på ekollon kan skilja sig åt mellan olika arter. En del ekollon kan bli droppformade från ekar med flikiga blad, medan runda blad ger rundade ekollon.

Tvillingar förekommer bland ekollon
Om man samlar in ett stort urval av ekollon upptäcker man att det är en liten sannolikhet för tvillingar ur ett och samma ekollon. Tvillingar förekommer inom djurens biologi bland däggdjur hos t.ex. kossor. En ko bland flera hundra kan få två kalvar vid en förlossning. Hypotesen (SANT/FALSKT 0  1?) är att det förekommer ekollon nötter med två stänglar eller stjälkar ur samma eknöt men bara med viss sannolikhet.

Nära tvillingar finns ett specialfall för ek att stjälken bryts. Då kan det växa upp en ny stängel ibland, fast ur samma koordinater. Två stjälkar ur en nöt behöver inte alltid vara tvillingar. Hundratals ekollon innehåller inte tvillingekar. Det är bara ett ekollon av flera hundra som bär på anlaget med två plantor med olika koordinater ur samma nöt.

Hasselnötter kan vara FILIPIN1 tvillingnöt
Nära ekar växer hasselbuskar under de väldiga lövkronorna. Hassel Corylus avellana kan också producera tvillingexemplar ur samma nöt. Sommarfrukter kan innehålla hårda kärnor med nötter som blir nya plantor. Även arter såsom Persika Prunus nucipersica persica och Nektarin Prunus nectarina kan innehålla två kärnor i samma nöt2. Man måste studera flera hundra frukter för att få ett statistiskt urval. Definitionsmängd av ordet ’filipin’ i denna artikel motsvarar en nöt som innehåller två kärnor.

Inte lätt att veta vad som blir tvillingar
Om man tittar utanpå nöten kan man inte se om den innehåller två nya kärnor. Man kan inte alltid se utanpå förpackningar vad de innehåller. En öppnad konservburk i skogen kan även börja innehålla insekter som vill äta upp livsmedlet. Trots att förpackningen säger ett innehåll blir innehållet någonting annat. Om man möter två enäggs tvillingar så är det inte lätt att veta vilken tvilling som motsvarar vem och tvärtom. Inuti tät grönska med buskar som producerar bär kan det vara svårt att bedöma existens av tvillingplantor.

Baobab träd i Afrika liknar ek
Baobabträdet i Afrika liknar ek med stor omkrets och luftigt lövverk. Skillnaden är dock kanske att Baobabträd klarar torrperioder i Afrika, medan ek behöver relativt god fuktighet i marken. I Småland och Uppland finns rekordexemplar på diametrar över 11 meter i omkrets som kan mäta sig med Baobab trädens väldiga volymitet. I Norrtälje nära Roslagens golfklubb finns en ek med diameter på 8,5 meter i omkrets. I Sverige förekommer enstaka utplanterade exemplar av turkisk ek t.ex. utanför IKEA kungens kurva, men den eken med flikiga blad höggs ned 2015. Man försöker bevara en grön miljö av ekar, men det lyckas inte alltid. Det tar många hundra år innan en ekplanta blir en stor ek.
1) Citat ur SAOB: Def. FILIPIN = ”tvillingkärna (i mandel l. nöt).”
2) Nektarinfrukt från Skärholmen Frukt&grönt innehöll två kärnor 2018-06-27 11:24 Nätverket Stockholms stad.
Reservation:
Då artikelförfattaren saknar alla sina böcker, kan det finnas sakfel i artikel t.ex. def ”turkisk ek”. Artikelförfattaren saknar kunskap i det ämne artikeln handlar om.
LE MONDE FRANCOPHONE
Resumé: Gland de chêne peut contenir des jumeaux 2 plantes dans une noix. Les noisettes peuvent être filipin. Baobab arbre est similaire comme un chêne.

Regnbågen – Optik eller politik?


Text: Karl Nilsson Musik: Over the rainbow by Israel Kamakawiwo’Ole

Många färger i regnbågen
Regnbågen innehåller kanske nästan alla färger som existerar () i det synliga våglängdsområdet. Utanför synligt ljus finns t.ex. mikrovågor som används av mikrougnar, radiovågor som används vid radioutsändningar samt infravågor med lång våglängd. Det synliga ljuset i en regnbåge är bara en delmängd av alla vågrörelseutbredningar. Inom fysik kallas området vågrörelselära.

Varför uppkommer regnbåge?
När luften innehåller mängder med regndroppar och solen lyser bryts (dispersion) och reflekteras (reflexion) ljuset. Vattendroppen reflekterar ljuset två gånger, vilket ibland kan orsaka en sekundär regnbåge. Vatten i luften kan orsakas av kraftiga sommarregn, droppar från en vattenspridare, samt vattenfall. Man erhåller ett spektrum med färger som syns på himlen efter regn.

Diffraktion, reflektion och dispersion
Diffraktion innebär att ljuset bryts när det passerar olika medier såsom t.ex. luft-glas eller luft-vatten. Reflektion innebär att vågrörelser studsar tillbaka mot ett reflekterande medium t.ex. spegelglas.

Sekundära regnbågen som ibland förekommer kan vara speglad tvärtom mot färgspektrum i primärregnbågen enligt bild 3. Röd och blå färg kan alltså både vara ytter- eller innerfärger.

Dispersion betyder spridning; att ljuset kan spridas till en kontinuerlig färgfördelning i regnbågens färger.

Reflektioner på existens av regnbåge:
Ja, regnbågen följer naturvetenskapliga kausallagar om orsak och verkan enligt reflexion och dispersion. Kausallagen kan skrivas om till ekvivalens t.ex. regnbåge = regn och solreflexion och dispersion. Man kan räkna på fysikaliska problem med färger.

Det är inte lätt att veta när och var regnbågen kommer att uppkomma efter regn. Ibland uteblir regnbågen också.

Regnbågen är ett 1 och 0 fenomen, som ibland existerar men som också ofta inte existerar.

Nej det är inte alla färger ~våglängder som finns i en regnbåge. Radiovågor och mikrovågor uteblir kanske. Regnbågen är ett snävt spektrum, trots att den innehåller många färger.

Regnbågen finns inom politik
Optik, matematik och politik är låneord från grekiska. Om man tittar på en riksdag kan det bli såsom ett spektrum med åsikter. Datorer räknar med de binära talen 0 och 1. USB enheter lagrar information med stora mängder 0 och 1. EAN kod som läser in artikelnummer hanterar bara de två färgerna svart och vitt vilka blir en kod som motsvarar arabiska siffror. Binära tal räknar med 0 och 1, medan decimala tal räknar kontinuerligt från 0 till 1 med decimalers noggrannhet. Datorerna hanterar också decimala tal i gränssnittet mot människa.

Politik blir en kontinuerlig åsiktsfördelning, men ibland förekommer röstningar på JA eller NEJ lite enligt binär algebra. Diskreta fördelningar blir mer såsom stapeldiagram med enstaka mätpunkter, medan kontinuerliga motsvarar linjediagram.

Regnbågen förekommer i Afrika och Amerika
Regnbågen kan existera på andra kontinenter såsom Afrika och Sydamerika. När de tropiska regnen öst med skyfall och solen skiner kan det inträffa synlig regnbåge, berättar invandrare från Somalia och Peru som bekräftar att de observerat regnbåge. Men regnbåge kan också förekomma nära tropiska vattenfall då vattnet störtar ned och luften fylls med vattenpartiklar som reflekterar och sprider ljuset till regnbåge. Nära vattenfall kan även akustik med forsande vatten höras. Monsunregn förekommer i Asien, med sannolikhet för regnbågsfärger i luften.

Reservation. Politiskt åsiktsspektrum kan se olika ut i olika situationer och de frågor som man diskuterar. Politiska färger överensstämmer kanske inte alltid med nyans av åsikter i verkligheten. Man kan även ändra åsikt i frågor. Artikelförfattaren har själv inte varit i Afrika eller Amerika. Ingressen ”optik eller politik” kan omformuleras till ”optik och politik” där eller byts till och

REGNBÅGS VOKABULÄR

Dispersion   Inom fysiken syftar dispersion på vissa typer av spridning. Regnbågen sprider ljuset till ett färgspektrum.

Reflexion Reflexion, även reflektion, är en abrupt ändring av riktningen för en vågfront på en yta mellan två olika media så att vågfronten går tillbaka i det medium den kom från. Vanliga exempel är reflektion av ljus-, ljud- och vattenvågor.

Ljuset byter till annan rörelseriktning då de möter ett reflekterande medium. Spegling.

Diffraktion  Ljusets brytning  (latin diffractio, av diffringere, sönderbryta) eller böjning av ljus.

Interferens  Ljusvågors samverkan (eng. Interferens)

Frekvens Vid frekvensmätning av ljud, elektromagnetiska vågor (som till exempel radio eller ljus), elektriska signaler eller andra vågor, är frekvensen i Hertz antalet cykler av den repeterande vågformen per sekund.

Intensitet Intensitet proportionell mot energiflöde, och proportionell mot kvadraten av vågens amplitud

Huygens princip  Känd holländsk fysiker 1629 -1695 Varje partikel inom en ljusvåg betraktas såsom medelpunkt för ett nytt vågsystem, som sänder ut strålar i alla riktningar, och strålar utgår från öppningen.

Källa: Wikipedia

RGB  Röd-grön-blå tre viktiga basfärger

”politisk regnbåge”       I riksdagshuset kan åsikterna bli ett spektrum från vänster till höger. I Sverige föreligger åsiktsfrihet enligt grundlagen i en demokrati.

Röda partier      Vänsterpartier såsom t.ex. vänsterpartiet (vp) och socialdemokraterna (s).

Gröna partier     Kanske lite mer mittenpartier såsom Centerpartiet ( c) och miljöpartiet de gröna.

Blåa partier    Högerpartier såsom t.ex. moderaterna (m) och kanske lite ibland liberalerna med blåa partiemblem.

Håller vårisen? – Vilken ispolitik bör man välja?


Text: Karl Nilsson Bilder: Samsung Galaxy Core prime Android

Vårens temperatur ändrar sig
När temperaturkurvorna vänder uppåt ånyo, så minskar isens tjocklek. Ibland kan det föreligga omvänd proportionalitet. En storhet ökar och någon annan kvantitet minskar (Jämför Newtons proportionalitet öka ~ öka ). Prognosen torde vara att mängden is minskar under våren 2018 på norra halvklotet. Fast temperaturkurvan ritat i ett diagram blir ganska ”hackig” med temperaturer under noll även i mars och april. En konklusion härav är att kanske vårisen också kan öka temporärt under intervall med minusgrader. Väderprognoser kan vara omfattade av statistisk avvikelse. Ofta stämmer prognosen, men ibland kan det komma nederbörd trots utsagor om uppehållsväder.

Isen har en hållfasthet
Bengt Sundström, en auktoritet från Kungliga Tekniska Högskolan 1989, anger att ”sprickinitiering föregår materialbrott”. Innan metall når materialbrott uppträder sprickor vid brottyta. På samma vis gäller också när isen spricker. Det blir sprickmönster av kraft på isens yta. Man kan höra ett ”knakande” från isen. Om det blir ett materialbrott i isen, blir det ett ”duktilt segbrott” såsom seg kola som plasticerar och drar ut sig i sega linjer eller blir det ”sprödbrott” såsom glasmaterial som kraschar på korta tidsintervall?

Hur ska man bedöma våris?
Attityden till is kan grovt indelas i fyra filosofiska skolor enligt följande schablon:

Is håller. Is håller partikulärt och material håller generellt i ett samhälle. Håller den för en skridskoåkare håller

den för alla. En tjock vinteris på 0,5 meter kan bära ett lokomotiv. Man kan utföra arbete ovanpå is t.ex. snöröjning med traktor eller skoterkörning. Isens hållfasthet följer kausal lagen om Orsak och Verkan. En kall vinter orsakar is som kan bära alla tillsammans. Mätning med SI – enheter (SYSTEM INTERNATIONAL) av isens tjocklek uttryckt i meter [m] samt temperatur [  Celsius] gör att en bedömning är vetenskaplig möjlig som alltid gäller. Vuxna människor (som kan köra bil och flygplan) kan göra realistiska bedömningar av säkerhet. Tjock is kan ha en god hållfasthet som bär alla skridskoåkare ute på en sjö.

Det är inte lätt att veta isens tillstånd m.a.p. hållfasthet eller tjocklek under ett vitt snötäcke (Jämför tillstånd i ägg under vitt skal). Samma mängd is kan få ändrad hållfasthet då den absorberar vårsolens energi, vilket kan vara svårt att se direkt på molekylär nivå under snö. Tjock is kanske motsvarar svag is efter vårsol? Om man inte vet isens hållfasthet, hur skall man då välja?

Isen kan hålla men även brista. Samma sjö kan innehålla både starka och svaga partier. Det kan finnas exempel på sjöar där isen ligger med också öppet vatten samtidigt. Svaga partier med klen våris kan vara strömmande vatten, utlopp, brofundament, vassar, bryggor, diken, gatt.

Nej, vårisen bör man inte överskatta hållfasthetsmässigt. Vårsolen ”luckrar” isen så att den blir porös. Vid meddelanden om ”ALLEMANUT” på isen bör den enskilde medborgaren kunna tacka nej. Människan kan använda sin existentiella frihet bättre än onödigt risktagande ute på flytande isflak av ”groggis”.

Försiktighet och måttlighet kan vara en dygd även i is-sammanhang. Det är bättre att i förväg tänka på hur man räddar liv och ägodelar vid isolyckor. Skoteråkning på våris förefaller hasardartat (1 eller 0?) . Barn och issäkerhet är viktigt. Våris är inte något nybörjargebit. Kallt isvatten verkar svalkande de första sekunderna. Nödnummer 112 kan vara fördelaktigt att beakta.

Människans relation till vatten
I andra kulturer kan man tänka på andra saker vid kontakt med vatten: camouflage gyttjefärgade krokodiler under vattenytan som väntar på byte, Piraya fiskar som äter kött eller stora hajar på över 2 ton, blåst som orsakar att luftmadrasser kan blåsa ut till havs, dåligt väder, ramla ur båt utan flytväst. Nödsituationer i relation till vatten kan förekomma internationellt i en skapelse. Svenska livräddnings- sällskapet existerar på hemsidan www.svenskalivraddningssallskapet.se.

Is heter barafu på svahili men bara barf बर्फ़ på hindi. För honoratiores från andra världsdelar som saknar empirisk erfarenhet av is, är det naturligtvis extra viktigt att sprida information om isbedömning. Invandrare och barn bör inte diskrimineras när det gäller livsviktig information om issäkerhet!

Reservation. Ispolitikens färger från rött till blått är inte direkt översättbart till de politiska partiernas färgval. Enskild ”ispolitik” och skattepolitik är olika ämnesområden. Författaren saknar empirisk kunskap om ämnesområdet isolyckor.