Håller vårisen? – Vilken ispolitik bör man välja?


Text: Karl Nilsson Bilder: Samsung Galaxy Core prime Android

Vårens temperatur ändrar sig
När temperaturkurvorna vänder uppåt ånyo, så minskar isens tjocklek. Ibland kan det föreligga omvänd proportionalitet. En storhet ökar och någon annan kvantitet minskar (Jämför Newtons proportionalitet öka ~ öka ). Prognosen torde vara att mängden is minskar under våren 2018 på norra halvklotet. Fast temperaturkurvan ritat i ett diagram blir ganska ”hackig” med temperaturer under noll även i mars och april. En konklusion härav är att kanske vårisen också kan öka temporärt under intervall med minusgrader. Väderprognoser kan vara omfattade av statistisk avvikelse. Ofta stämmer prognosen, men ibland kan det komma nederbörd trots utsagor om uppehållsväder.

Isen har en hållfasthet
Bengt Sundström, en auktoritet från Kungliga Tekniska Högskolan 1989, anger att ”sprickinitiering föregår materialbrott”. Innan metall når materialbrott uppträder sprickor vid brottyta. På samma vis gäller också när isen spricker. Det blir sprickmönster av kraft på isens yta. Man kan höra ett ”knakande” från isen. Om det blir ett materialbrott i isen, blir det ett ”duktilt segbrott” såsom seg kola som plasticerar och drar ut sig i sega linjer eller blir det ”sprödbrott” såsom glasmaterial som kraschar på korta tidsintervall?

Hur ska man bedöma våris?
Attityden till is kan grovt indelas i fyra filosofiska skolor enligt följande schablon:

Is håller. Is håller partikulärt och material håller generellt i ett samhälle. Håller den för en skridskoåkare håller

den för alla. En tjock vinteris på 0,5 meter kan bära ett lokomotiv. Man kan utföra arbete ovanpå is t.ex. snöröjning med traktor eller skoterkörning. Isens hållfasthet följer kausal lagen om Orsak och Verkan. En kall vinter orsakar is som kan bära alla tillsammans. Mätning med SI – enheter (SYSTEM INTERNATIONAL) av isens tjocklek uttryckt i meter [m] samt temperatur [  Celsius] gör att en bedömning är vetenskaplig möjlig som alltid gäller. Vuxna människor (som kan köra bil och flygplan) kan göra realistiska bedömningar av säkerhet. Tjock is kan ha en god hållfasthet som bär alla skridskoåkare ute på en sjö.

Det är inte lätt att veta isens tillstånd m.a.p. hållfasthet eller tjocklek under ett vitt snötäcke (Jämför tillstånd i ägg under vitt skal). Samma mängd is kan få ändrad hållfasthet då den absorberar vårsolens energi, vilket kan vara svårt att se direkt på molekylär nivå under snö. Tjock is kanske motsvarar svag is efter vårsol? Om man inte vet isens hållfasthet, hur skall man då välja?

Isen kan hålla men även brista. Samma sjö kan innehålla både starka och svaga partier. Det kan finnas exempel på sjöar där isen ligger med också öppet vatten samtidigt. Svaga partier med klen våris kan vara strömmande vatten, utlopp, brofundament, vassar, bryggor, diken, gatt.

Nej, vårisen bör man inte överskatta hållfasthetsmässigt. Vårsolen ”luckrar” isen så att den blir porös. Vid meddelanden om ”ALLEMANUT” på isen bör den enskilde medborgaren kunna tacka nej. Människan kan använda sin existentiella frihet bättre än onödigt risktagande ute på flytande isflak av ”groggis”.

Försiktighet och måttlighet kan vara en dygd även i is-sammanhang. Det är bättre att i förväg tänka på hur man räddar liv och ägodelar vid isolyckor. Skoteråkning på våris förefaller hasardartat (1 eller 0?) . Barn och issäkerhet är viktigt. Våris är inte något nybörjargebit. Kallt isvatten verkar svalkande de första sekunderna. Nödnummer 112 kan vara fördelaktigt att beakta.

Människans relation till vatten
I andra kulturer kan man tänka på andra saker vid kontakt med vatten: camouflage gyttjefärgade krokodiler under vattenytan som väntar på byte, Piraya fiskar som äter kött eller stora hajar på över 2 ton, blåst som orsakar att luftmadrasser kan blåsa ut till havs, dåligt väder, ramla ur båt utan flytväst. Nödsituationer i relation till vatten kan förekomma internationellt i en skapelse. Svenska livräddnings- sällskapet existerar på hemsidan www.svenskalivraddningssallskapet.se.

Is heter barafu på svahili men bara barf बर्फ़ på hindi. För honoratiores från andra världsdelar som saknar empirisk erfarenhet av is, är det naturligtvis extra viktigt att sprida information om isbedömning. Invandrare och barn bör inte diskrimineras när det gäller livsviktig information om issäkerhet!

Reservation. Ispolitikens färger från rött till blått är inte direkt översättbart till de politiska partiernas färgval. Enskild ”ispolitik” och skattepolitik är olika ämnesområden. Författaren saknar empirisk kunskap om ämnesområdet isolyckor.